Koloniträdgårdar i Europa

Tyskland
​I tysktalande länder är koloniträdgårdar allmänt kända som  Schrebergärten och kallas Schreber trädgårdar. Koloniträdgårdarna i Tyskland hade ett nära samband med den period av industrialisering och urbanisering i  Europa som inföll på 1800-talet när människor flyttade från landsbygden till  städerna för att söka arbete och ett bättre liv. Idén om organiserande av kolonilotter nådde sin första höjdpunkt år 1864 när den s.k. Schreber rörelsen startade i Leipzig i Sachsen. Myndigheterna beslutade att göra det möjligt för  barn att vistas i en sund miljö och i harmoni i med naturen. Men snart kom de vuxna att ta över dessa tilldelade platser och började odla. Denna typ av odling blev också populär i andra europeiska länder som Österrike och Schweiz. Idag finns det cirka 1,4 miljoner koloniträdgårdar i Tyskland på en yta av 470 km2. Bara i Berlin finns det 833  koloniträdgårdsföreningar.

England
I Birmingham i England visar en gravyr från år 1732 hur staden var omgiven av kolonilotter, varav flera fortfarande finns kvar än idag. De äldsta kolonierna bildades av Great Somerford Free Gardens i Wiltshire 1809. Under 2008 rapporterade tidningen The Guardian att cirka 330 000 personer i England hade en kolonilott. 100 000 personer stod i kö på väntelistor.

Nederländerna
​De första koloniträdgårdarna i Nederländerna grundades 1838. På 1800-talet började städerna anlägga koloniträdgårdar för arbetarklassfamiljer. Fram till 1950-talet användes kolonilotterna främst för odling av grönsaker. Men sedan dess har det skett en förskjutning till mer rekreation idag. Nederländerna har för närvarande 240 000 kolonilotter.
​
Danmark
Staden Fredericia är belägen i den östra delen av Jylland i Danmark. År 1778 anslogs mark utanför befästningarna i Fredericia för koloniträdgårdar. 1828 etablerades koloniträdgårdar i flera andra danska städer. Den första danska koloniföreningen bildades på privat initiativ i Ålborg 1884. Sedan dess har koloniträdgårdar etablerat sig i de flesta danska städer. Den danska traditionen med koloniträdgårdar spred sig även till de övriga nordiska länderna, först till Sverige och senare till Norge och Finland.

Sverige
År 1895 startade den första koloniträdgården i Malmö i Sverige, följt av Stockholm 1904-05. Det svenska koloniträdgårdsförbundet grundades 1921. Idag finns mer än 51 000 koloniträdgårdar. Drygt hälften är sk. stuglotter och resten är lotter utan stuga. Medlemmarna är organiserade i cirka 275 lokalföreningar över hela Sverige. Marken arrenderas av myndigheterna. Det finns 13 koloniträdgårdar i Norge med cirka 2 000 lotter. Den äldsta, Etterstad Kolonihager tillkom 1908.
​
​Norge och Finland
Att ha en koloniträdgård är populärt i Norge. Väntelistorna är på cirka 10 år och i en del fall ända upp till 20 år. Den första koloniträdgården i Finland inrättades år 1916 i Tammerfors. Idag finns det cirka 50 koloniträdgårdar med 5 000 kolonister runt om i Finland. Koloniträdgårdarna är mycket eftertraktade och priserna är höga.

Frankrike
På vissa orter i Frankrike är odlingslotterna belägna i marginella områden som t.ex. vid motorvägar, järnvägar och på industrimark, som är olämpliga för annan användning. De är oskyddade och saknar ofta tillgång till vatten och är inte säkra för markexploatering. Frankrike har idag 26 000 kolonilotter.


Malta inrättade de första koloniträdgårdarna i april 2011 och  kallas  Midd Idejk fil-Biedja (prova på att  odla) och syftar till att uppmuntra särskilt unga och personer som bor i  tätorter att odla ekologiskt. Det finns nu över 50 kolonilotter på Malta.
Organisationen drivs av Ministry for Resources and Rural Affairs.

Tyskland 1,4 miljoner
England 330 000
Nederländerna 240 000
Danmark 62 120
Sverige 50 000
Belgien 42 000
Österrike 38  000
Schweiz 27  000
Frankrike 26 000
Finland  5 000
Norge 2  000
Malta 50

Bilden överst, fyra män och kolonilotter i Frankrike.