Under första och andra världskriget bidrog kolonirörelsen till livsmedelsförsörjningen inte minst i Sverige med odling av nyttoväxter som rotfrukter och grönsaker. I det växande folkhemmet med olika bildningsförbund och nykterhetsrörelser blev kolonirörelsen en viktig del.
Intresset för koloniträdgårdar sjönk på 1940-talet i takt med samhällets modernisering och bättre ekonomi. Men idag har det skett ett uppsving med kolonistugor och odlingslotter inte minst med möjligheten att odla ekologiskt. På koloniområdena i städerna är den biologiska mångfalden större ån på landsbygden. Det finns ungefär 51 000 kolonilotter i Sverige. Drygt hälften är stuglotter och resten är odlingslotter utan stuga. Den sammanlagda koloniträdgårdsmarken utgör knappt 1 900 hektar mark vilket motsvarar cirka 2 700 fotbollsplaner. 640 koloniträdgårdsområden ligger i 157 av Sveriges 290 kommuner. De flesta koloniträdgårdarna är koncentrerade till storstadsområdena. Stockholm är den kommun som har störst areal koloniträdgårdsmark, följt av Malmö och Göteborg. Malmö, Lund och Landskrona är de kommuner där det finns en lång tradition av koloniodling. Det äldsta koloniområdet Citadellet bildades redan 1895 i Landskrona. Kommuner med störst koloniträdgårdsmark i areal i hektar räknat finns i Stockholm, Malmö, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Västerås, Linköping, Lund, Norrköping och Uppsala. De största koloniområdena finns i:
|
© Copyrights: Allotmentphotogallery.com - Swedish garden cottages 2012-2021. Email: allotmentphotogallery@gmail.com |