Köpa /sälja kolonistuga

Köpa och sälja kolonistuga

Det är populärt med kolonistuga. En grön ekologisk våg sveper över Sverige. Intresset för närodlat har ökat stort och många vill ha en kolonistuga med lott eller enbart en egen odlingslott. Flera undersökningar visar att 9 av 10 svenskar vill odla i framtiden. Största intresset finns för ätbara växter och kompostering.

Stuga eller odlingslott
En lott med stuga innebär oftast att man köper stugan och arrenderar marken stugan står på. Priset på stugan brukar variera med husets skick, storlek och läge. En odlingslott utan stuga hyr man. Byggförbud råder på odlingslotterna. Växthus, en liten bod för trädgårds- redskap brukar vara tillåtet.

Väntetid och tålamod
Man får räkna med kötid till lotter med stuga. I attraktiva områden kan kötiden vara lång, ibland 15-20 år i storstadsregionerna. Kötiden till odlingslotter brukar däremot vara kortare. Det finns även fristående koloniföreningar på öppna marknaden med kortare kötider.

Information på hemsidor
Koloniföreningarna har egna hemsidor med intresse/kölistor ofta med en årlig köavgift. Man tar lämpligen kontakt direkt med den aktuella föreningen.

Koloniträdgårdsförbundet
Koloniträdgårdsförbundet är en rikstäckande opolitisk intresseorganisation för Sveriges koloniträdgårdar med 236 medlemsföreningar och drygt 24 000
kolonister. Förbundet arbetar för att bevara, utveckla och stärka kolonirörelsen. Är även en del av FOR Fritidsoddlingens organisation. Förbundet ger ut tidningen "Koloniträdgården" som vänder sig till kolonisterna. Enligt förbundet är det mest troligt att koloniområdena i framtiden kommer att bestå av odlingslotter snarare än stuglotter.

Stockholms koloniträdgårdar (SK)
För att ha möjlighet att köpa en kolonistuga i Stockholmsområdet måste man stå i kö vilket kan skilja sig från många andra kommuner t.ex. Göteborg eller Malmö där andra förhållanden gäller.
I Stockholm arrenderar SK marken av Stockholms stad. SK organiserar 72 medlemsföreningar varav 21 är stugföreningar, 40 odlings -och 9 både stug/odlings- lottsföreningar.
Varje förening har en egen kölista på sin hemsida
med information om kösystem. Information om odlingslotter hittar man främst på områdets anslagstavlor.

År 2024 genomförde SK en enkät bland sina medlemsföreningar för att undersöka hur man hanterade kölistorna. Hela 97 % besvarade enkäten.
40% av av föreningarna uppgav att de använde en sk. "rak kötid" med strikt turordning efter kölistan. 60% angav "icke rak kötid" dvs man gick efter andra kritterier t.ex föreningsliv, klara av skötseln av stuga/lott, jämn ålders- och könsfördelning, barnfamiljer samt intervjuer. 32% av odlingsföreningarna tillämpade icke rak kötid.
Totat förmedlades 181 stugor i regionen. 15% gick i arv eller till medodlare. /.

Kötider
Kötiderna till kolonistugor i Stockholm är långa i eftertraktade områden. I Tantolunden på Södermalm i Stockholm har föreningarna bestämt att ingen över 45 år får ställa sig i kö. Man anser att kolonisterna ska orka med gemensamma sysslor och kunna ta hand om sin stuga. Många intresserade kommer aldrig att få en chans till köp pga begänsad tillgång på stuglotter. Tusentals boende i lägenhet köar till en stuga. I föreningar med rak kötid säljs stugor på kölistor till villaägare med trädgård vilket väckt kritik bland köande och kolonister.

Vad kostar det?
Priserna varierar mellan föreningarna. Arrendeavgift och föreningsavgift tillkommer årligen från ca 4000 kr och uppåt. Fastighetsskatt och fritidshusförsäkring tillkommer.
Elkostnaderna för en kolonistuga beräknas likna ett mindre fritidshus, ca 700-900 kr per månad. Fasta
nätavgifter är den största utgiftposten.
Eftersom efterfrågan är större än tillgången har det resulterat i ökade priser på stuglotter och längre köer. Totala antalet lotter i Stockholm är drygt 7500.
I Stockholm tillämpas ofta hembud som innebär att stugorna säljs via intresselistor än till marknadspris,.

Tillgång och efterfrågan
Det råder således brist på kolonilotter i Stockholm- området i dagsläget. Intresset är stort och och kön växer. Det råder stark konkurrens om marken enligt Stadens exploateringskontor. I första hand prioriteras bostadsbyggande.

Sälja kolonistuga med hembud
Ta reda på vilka regler som gäller i kommunen eller föreningen. Flertalet stugor i Stockholm säljs med hembud vilket innebär att det inte är tillåtet att sälja sin stuga själv eller bestämma priset. Föreningar anslutna till SK tillämpar hembud. Det innebär att stugan och arrendet värderas av utbildade värderingsmän i föreningen enligt en särskild prislista framtagen av SK. Erbjudande om köp går sedan till personer på föreningens kölista genom rak eller icke rak modell beroende på föreningens policy.
Visning av stugan och lotten inför köp genomförs av säljaren. Köparen har alltid undersökningsplikt och stugan säljs i befintligt skick.
Renovering, förbättringar eller underhåll t.ex nytt stugtak eller nya golv, tapetsering, målning ingår inte i värderingen. Arrendet, lotten värderas Odlad mark värderas högre än gräsmattor.

Värt att veta
Köp av kolonistuga betraktas juridiskt som köp av lös egendom på ofri grund (arrende). Säljaren anmäler ägarbytet och deklarerar försäljningen till Skatteverket (blankett K5). Kapitalvinsten beskattas.
Säljaren har rätt att dra av reparations- och underhållskotnader till minst 5.000 kronor om det skett de senaste fem åren. .Även mäklararvode och inköpspris är avdragsgilla. Observera att det statliga taxeringsvärdet kan vara betydligt högre än stugans försäjningspris.
Är det bara en odlingslott utan stuga är processen enklare att sälja och sker direkt via kommunen eller föreningar.

Är kolonistuga en bra investering?
Ja, om man är intresserad av trädgård och odling eller för den egna trivseln. Nej, ekonomiskt. Försäljning kan betraktas som en sämre affär om man har investerat i omfattande renoveringskostnader och underhåll.
Räkna inte med att få tillbaka pengarna.
Den låga värderingen vid hembud följer i dagsläget inte prisutvecklingen i samhället.
Kolonistugor säljs även på öppna marknaden utan hembud genom mäklare och privata föreningar bäde i storstadregioner och kommuner ofta till högre priser.

Kolonilott eller pallkrage i Stockholm
Utsikterna ser dystra ut för många odlingsintresserade. Stockholm har 4150 odlingslotter och cirka 3300 kolonilotter med stuga.
9000 personer köar till stadens 7500 kolonilotter. De flesta finns i Bromma, Skarpnäck och söderort. Eftersom söktrycket är högt har flera föreningar stängt sina köer tills vidare.
Trots ett stort intresse har staden inte anlagt några nya koloniområden på många år. För närvarande planeras inte heller nya områden. Istället erbjuds stockholmarna att odla gratis i pallkragar i parker och på sommargator. Men intresset är svagt. Pallkragar i all ära men den biologiska mångfalden som staden vill satsa på stärks sannolikt inte med pallkragar på gatorna. Alla vill odla på egen kolonilott.

Kolonilotter utan stuga
1. Storleken på kolonilotter kan variera från några kvadratmeter och större beroende på tillgänglighet och efterfrågan.
2. Hyran eller arrendet för en lott kan vara från 0 kr till några tusen kr per år beroende på plats, faciliteter och område. Ofta är arrendet dyrare i en storstad och billigare på landsbygden.
3. Reglerna och bestämmelserna för kolonilotter varierar från en kommun till kommun, men kräver i allmänhet att kolonisterna ska hålla sina tomter städade, ogräsfria och ibland även produktiva.
4. Grödorna som odlas kan vara olika och exotiska, vilket speglar kolonisternas kulturella och personliga smak.. Vanliga grödor är potatis, lök, morötter, bönor, ärtor, kål, sallad, tomater, gurkor, zucchini, pumpor, jordgubbar, hallon, äpplen, päron, plommon och blommor. Lotten ger kolonisten möjlighet att odla mat från grunden och vara ekologiskt kreativa i sitt odlande. Nya kunskaper ges tillfälle att utvecklas.
5. Fördelarna med kolonilott är inte bara materiella utan också sociala. Kolonisten kan njuta av frisk luft, motion, avkoppling, kreativitet, lära sig nya färdigheter, dela tips och produkter med andra kolonister och delta i evenemang som anordnas av föreningen.

Mat och odling
Köp av kolonilott med eller utan stuga kan bidra till minskat matsvinn och en betydelsefull insats för miljön.

Enligt en rapport från FN kastades 1,3 miljarder ton av världens mat år 2010 eller en tredjedel av världens producerade mat. Det vill säga nästan hälften av hela världens producerade grönsaker och frukt kastades. Det var ett gigantiskt resursslöseri som skedde i flera stadier i leveranskedjan från jordbruksproduktion till hushållskonsumtion. Ett sätt att förbättra statistiken är att förmå jordens befolkning att odla sina egna grönsaker i koloniträdgårdar.

De egna odlingarna är inte till för att ersätta grönsaker och frukt i mataffären. De kan istället ses som ett komplement till den köpta maten. Statistik visar att man tenderar att äta de egna odlade grönsakerna och frukten i högre grad som man själv odlar. Dessutom minskar antalet engångsförpackningar och mängden använt bränsle och långväga transporter i samhället till butiken när fler odlar sina egna grödor.

Många kolonister komposterar också sitt koloniavfall, vilket återför näring till jorden. Kolonilotter världen över kan också vara ett mer hållbart sätt odla mat på jämfört med storskaliga jordbruksmetoder som kan skada marken på lång sikt med intensivt jordbruk.