Kolonilott i Rotterdam.
|
Genomsnittslotten var 250 m2 stor 2010. 99 % av lotterna ägdes av kommunala markägare och 1 % av privata. 99 % kommunala och 1 % av föreningar enligt en annan version. De privata ägarna var markägare som upplät tomterna till föreningar, föreningar som ägde egna marker eller medlemmar i föreningar som ägde egna marker. En del lotter var anslutna till vattenförsörjning. Få var anslutna till det vanliga elsystemet. Men många kolonister använde solpaneler som energikällor. Koloniträdgårdarna fick ha stugor, bodar eller skjul med varierande maximal yta på 6-32 m2. De fick inte användas som permanenta bostäder. I tio städer var övernattningar tillåtna från april till oktober. Alla byggnader på kolonilotterna och på det gemensamma området som stugor, bodar, mötesrum, kontor, restauranger och gemensamma toaletter behövde vara auktoriserade.
|
Lotterna hyrdes ut för fjorton danska kronor per år, vilket motsvarade en arbetares veckolön. Beloppet täckte tomträttsavgälden, kostnader för stigar. m.m. Varken Berthelsen eller någon annan tjänade på affären. Tomträttsavgälden var en avgift innehavaren betalade varje år till staden för att få använda marken. När kolonisterna behövde vattna sina trädgårdar gick de söderut till den närliggande ån Österåstien. Den kallas ibland Österå och ska inte förväxlas med samhället och bäcken Österå 32 km norr om Ålborg. Strax efteråt byggdes också 85 lusthus på lotterna. Ytterligare 93 lotter tillkom 1886, men togs bort senare.
|
Kultur, tradition och gemenskap
Koloniträdgårdarna är inte bara ett sätt att odla mat, utan också för att bevara och utveckla den färöiska kulturen och identiteten. Många kolonister använder traditionella metoder och växter som har anpassats till det lokala klimatet och jordmånen. De odlar potatis, kål, morötter, rabarber, jordgubbar och örter. Men bygger även stugor och staket i en stil som harmonierar med den omgivande naturen och arkitekturen. Koloniträdgårdarna är också en plats för gemenskap och lärande. Kolonister hjälper varandra med råd och tips om odling, delar skördar och frön, ordnar fester och aktiviteter. De bjuder också in skolor och turister till besök. Kolonisterna bidrar till att sprida kunskap och intresse för det färöiska livet och landskapet. |
Tórshavn.
|
Med jämna mellanrum har en diskussion uppstått i Oslo om man behövt befintliga koloniträdgårdar i kommunen eller om tomterna ska användas till bostäder. Oslos kommunfullmäktige beslutade t.ex. 1965 att stänga Sogn koloniträdgård efter att hyresavtalet löpt ut. Man ville ge plats åt bland annat studentbostäder och parkeringsplatser. Beslutet kvarstod 1972. Men Sogn koloniträdgård räddades 1976 och ett nytt hyresavtal ingicks med kommunen. Konflikten blossade upp igen på 1990-talet. Politikerna i Oslo ville använda Sogn koloniträdgård och flera kolonilotter i Solvang för att anlägga villatomter. Det möttes av motstånd från kolonisterna. Ännu en gång räddades koloniträdgårdarna och man tecknade ett nytt hyresavtal på tjugofem år med Oslos kommun år 2000. Framtiden är fortfarande osäker vad som händer med dem efter 2025.
|
Stuga i Hjemmets koloniträdgårdar i Sagene i Oslo.
|
I Ungern är koloniträdgårdar inte lika vanliga eller organiserade som flera andra länder i Europa. De kallas för kiskertek, vilket betyder små trädgårdar. De ligger oftast i utkanten av städerna eller på landsbygden. De kan vara privata eller delas av flera personer. De används främst för att odla mat men också för rekreation och avkoppling. Det finns inget nationellt förbund för koloniträdgårdar. Men det finns lokala föreningar och nätverk som stödjer och främjar kiskertek. Det finns även community gardens i Ungern.
|
Community garden med kryddor i Flesch Park i Mosonmagyaróvár.
|
Antal koloniträdgårdar i Västeuropa (reg/oreg= registerade/oregisterade) Tyskland 990 000, 1 miljon eller 1,4 miljoner lotter Storbritannien 400 000 England 300 000 Skandinavien 91 000, varav 66k reg, ev. totalt 115k lotter Sverige 49 000-51 000, varav 24k reg och 25-27k oreg. Danmark 40 000 reg. lotter, ev. totalt 62 120 lotter Österrike 38 000 eller 39 867 Nederländerna 27 500, ev. 240 000. Frankrike 25 000, ev. 250 000. Schweiz 21 000/22 400, ev. över 40 000. Spanien ca 20 000 Italien 18 709 Wales 10 000 Skottland 6 341+ Belgien 5 301 reg. lotter, ev. totalt 5 301-14 974 lotter. Finland 5 000 Luxemburg 4 826 Norge 2 000 Nordirland 1 500 Isle of Man 1 000+ Irland 262+ Portugal 219+ Island få lotter Färöarna fler än 80 Andorra 70+ Malta få lotter Grönland få lotter. = 2 549 259 lotter som mest, inräknat alla ev. = 1 622 998 lotter som minst. |
© Copyrights: Allotmentphotogallery.com - Swedish garden cottages 2012-2025. Email: [email protected] |