Köpa kolonistuga

Köpa kolonistuga

Det är populärt med kolonistuga. En grön ekologisk våg sveper över Sverige. Intresset för närodlat har ökat stort och många vill ha en kolonistuga med lott eller enbart en egen odlingslott. Flera undersökningar visar att 9 av 10 svenskar vill odla i framtiden. Största intresset finns för ätbara växter och kompostering.

En lott med stuga innebär att man köper stugan och arrenderar marken stugan står på. Priset på stugan brukar variera med husets skick, storlek och läge. En odlingslott utan stuga hyr man.

Man får räkna med kötid till lotter med stuga. I attraktiva områden kan kötiden vara lång, ibland 15-20 år i storstadsregionerna. Kötiden till odlingslotter brukar däremot vara kortare. Byggförbud råder på odlingslotterna. Växthus, en liten bod för trädgårdsredskap brukar däremot vara tillåtet.

Koloniföreningarna har egna hemsidor med intresse/kölistor ofta med en årlig köavgift. Man tar lämpligen kontakt direkt med den aktuella föreningen. Koloniträdgårdsförbundet har många anslutna föreningar och har en egen hemsida med kontaktuppgifter till olika föreningar i landet. Förbundet ger även ut tidningen "Koloniträdgården". I föreningar anslutna till Koloniträdgårdsförbundet tillämpas hembudsförfarande vid försäljning. Det innebär att investeringar i stugan automatiskt inte ger pengarna tillbaka när man säljer stugan. Koloniträdgårdsförbundet har i Stockholmsområdet cirka 7200 medlemmar och en kö på intresselistor.

Det finns även fristående koloniföreningar på öppna marknaden med kortare kötider där kolonistugor säljs till högstbjudande.

Vad kostar det?
Priserna varierar mellan föreningarna. Priset på kolonistugor ökar kraftigt och särskilt i storstadsområdena (2021). Median för utgångspriser för stugor var 2020 i Stockholms län 672 000 kr, i Skåne 475 000 kr och i Västra Götaland 995 000 kr. Arrendeavgift och föreningsavgift tillkommer årligen från ca 4000 kr och uppåt. Fastighetsskatt kan tillkomma. Odlingslotterna varierar mellan 800-1000 kronor per år plus cirka 500 kr i arrendeavgift. Eftersom efterfrågan är större än tillgången har det resulterat i ökade priser på stuglotter och längre köer. Totala antalet lotter i Stockholm är drygt 7500.
I Stockholm tillämpas ofta hembud som innebär att stugorna säljs via intresselistor än till marknadspris,.

Det råder brist på kolonilotter i Stockholmsområdet i dagsläget. Intresset är stort och över 9 000 står i kö för kolonilott. Och kön växer. Det råder stark konkurrens om marken enligt Stadens exploateringskontor. I första hand prioriteras bostadsbyggande

Kolonilott eller pallkrage i Stockholm
Utsikterna ser dystra ut för många odlingsintresserade. Stockholm har 4150 odlingslotter och cirka 3300 kolonilotter med stuga.
9000 personer köar till stadens 7500 kolonilotter. De flesta finns i Bromma, Skarpnäck och söderort. Eftersom söktrycket är högt har flera föreningar stängt sina köer tills vidare Många har inte en chans att få en lott någonsin.
Trots ett stort intresse har staden inte anlagt några nya koloniområden på många år. För närvarande planeras inte heller nya områden. Istället erbjuds stockholmarna att odla gratis i pallkragar i parker och på sommargator. Men intresset är svagt. Pallkragar i all ära men den biologiska mångfalden som staden vill satsa på stärks sannolikt inte med pallkragar på gatorna. Alla vill odla på egen kolonilott.

Unika fördelar med kolonilott
1. Storleken på kolonilotter kan variera från några kvadratmeter till över 400 kvadratmeter beroende på tillgänglighet och efterfrågan.
2. Hyran eller arrendet för en lott kan vara från 0 kr till några tusen kr per år beroende på plats, faciliteter och land. Ofta är arrendet dyrare i en storstad och billigare på landsbygden.
3. Reglerna och bestämmelserna för kolonilotter varierar från en kommun till kommun, men kräver i allmänhet att kolonisterna ska hålla sina tomter städade, ogräsfria och ibland även produktiva.
4. Grödorna som odlas kan vara olika och exotiska, vilket speglar kolonisternas kulturella och personliga smak.. Vanliga grödor är potatis, lök, morötter, bönor, ärtor, kål, sallad, tomater, gurkor, zucchini, pumpor, jordgubbar, hallon, äpplen, päron, plommon och blommor. Lotten ger kolonisten möjlighet att odla mat från grunden och vara ekologiskt kreativa i sitt odlande. Nya kunskaper ges tillfälle att utvecklas.
5. Fördelarna med kolonilott är inte bara materiella utan också sociala. Kolonisten kan njuta av frisk luft, motion, avkoppling, kreativitet, lära sig nya färdigheter, dela tips och produkter med andra kolonister och delta i evenemang som anordnas av föreningen.

Mat och odling
Köp av kolonilott med eller utan stuga kan bidra till minskat matsvinn och en betydelsefull insats för miljön.

Enligt en rapport från FN kastades 1,3 miljarder ton av världens mat år 2010 eller en tredjedel av världens producerade mat. Det vill säga nästan hälften av hela världens producerade grönsaker och frukt kastades. Det var ett gigantiskt resursslöseri som skedde i flera stadier i leveranskedjan från jordbruksproduktion till hushållskonsumtion. Ett sätt att förbättra statistiken är att förmå jordens befolkning att odla sina egna grönsaker i koloniträdgårdar.

De egna odlingarna är inte till för att ersätta grönsaker och frukt i mataffären. De kan istället ses som ett komplement till den köpta maten. Statistik visar att man tenderar att äta de egna odlade grönsakerna och frukten i högre grad som man själv odlar. Dessutom minskar antalet engångsförpackningar och mängden använt bränsle och långväga transporter i samhället till butiken när fler odlar sina egna grödor.

Många kolonister komposterar också sitt koloniavfall, vilket återför näring till jorden. Kolonilotter världen över kan också vara ett mer hållbart sätt odla mat på jämfört med storskaliga jordbruksmetoder som kan skada marken på lång sikt med intensivt jordbruk.