Sverige

Koloniträdgårdar i Sverige
-historia och nutid-

En koloniträdgård brukar definieras som små odlingslotter som arrenderas under en viss tid av enskilda personer som odlar t.ex. grönsaker, frukt och blommor. Ursprungligen härstammar idén att anlägga koloniträdgårdar i Sverige från Tyskland i början av 1800-talet. Pionjär var läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber (1808-1861) från Leipzig. Han gav namn åt de så kallade Schrebergärten i Tyskland och som kom att bli förebild för koloniträdgårdar i Sverige.

Han ansåg koloniträdgården vara viktig både för folkhälsan och som försörjningskälla för fattiga barnfamiljer i urban miljö. I samband med första och andra världskriget intensifierades anläggandet av koloniträdgårdar och spreds vidare i Europa.

De första svenska koloniträdgårdarna anlades i Landskrona på 1860-talet och de andra i Malmö 1895. Förebild för de i Malmö var koloniträdgårdarna i Köpenhamn i Danmark. År 1905 tillkom Stockholms nu äldsta koloniområde Söderbrunn på norra Djurgården.

Initiativtagare till den svenska koloniträdgårdsrörelsen var den socialdemokratiske politikern Anna Lindhagen (1870-1941) som var angelägen om att förbättra villkoren för arbetarklassen. 1906 bildades ”Föreningen koloniträdgårdar” i Stockholm. Koloniområdena anlades i regel i gränsen mellan stad och land. Marken arrenderades av staden.

Rörelsen expanderade kraftigt i landet. 1916 fanns det koloniträdgårdar i 37 svenska städer. 1945 fanns kolonier i de flesta städer och större samhällen.

Kolonirörelsen är en av Sveriges största folkrörelser.
Intresset för koloniträdgårdar har skiftat genom åren. Från tidigare främst varit nyttoträdgårdar har de utvecklats till mer prydnadsträdgårdar och plats för rekreation. Intresset för nyttoodling kvarstår och inte minst ekologisk odling. Koloniträdgårdar efterfrågas av allt fler grupper. Dagens kolonister kan sägas vara ett tvärsnitt av dagens samhälle. En blandning av människor i alla åldrar, yrken och nationaliteter.

Flera koloniområden betraktas som kulturhistoriskt intressanta. Man är angelägen om att spara dem för framtiden. De är en del av vårt kulturarv och anses värda att bevara. På Skansen i Stockholm finns ett koloniområde med stugor med tidstypiska odlingslotter från 1920- och 1940-talet, öppna för besökare.

Dalens koloniområde strax utanför Stockholm år 1917

Bilden visar utdelning av fruktträd. Den vitklädda kvinnan i mitten är den socialdemokratiske politikern Anna Lindhagen (1870-1941) som tog initiativ till den svenska koloniträdgårdsrörelsen. Hon hade sett hur den fungerade i Tyskland, England och Danmark. Under första världskriget rådde stor matbrist i Europa och kolonilotternas odling blev viktiga tillskott till att hålla svälten borta. Det var även lika viktigt att familjen och främst barnen skulle ges möjlighet till miljöombyte och rekreation istället för att tillbringa somrarna på stadens bakgårdar.

Dalens koloniförening grundades redan 1912 och är en av Stockholms äldsta. Ursprungligen fanns här 400 kolonilotter. Men den framväxande bostadsbebyggelsen har minskat antalet. Idag finns det 42 kolonilotter kvar i föreningen.

Ritning till lusthus/kolonistuga år 1913

Kolonistugan skulle enligt den tidigare rörelsens stadgar byggas enligt en särskild mall både vad gällde storlek, färg och utformning. På kolonilotterna skulle man odla främst nyttoväxter men även blommor och prydnadsväxter. Numera har reglerna förändrats. Idag har kolonistugorna och odlingarna fått en mer lustfylld karaktär.

Första och andra världskrigen

Under första och andra världskrigen bidrog kolonirörelsen till livsmedelsförsörjningen inte minst i Sverige med odling av nyttoväxter som rotfrukter och grönsaker. I det växande folkhemmet med olika bildningsförbund och nykterhetsrörelser blev kolonirörelsen en viktig del. Det svenska koloniträdgårdsförbundet grundades 1921. Intresset för koloniträdgårdar sjönk på 1940-talet i takt med samhällets modernisering och bättre ekonomi. Men idag har det skett ett uppsving med kolonistugor och odlingslotter inte minst med möjligheten att odla ekologiskt. På koloniområdena i städerna är den biologiska mångfalden större ån på landsbygden.

Nutid

Det finns ungefär 51 000 kolonilotter i Sverige. Drygt hälften är stuglotter och resten är odlingslotter utan stuga. Den sammanlagda koloniträdgårdsmarken utgör knappt 1 900 hektar mark vilket motsvarar cirka 2700 fotbollsplaner.
640 koloniträdgårdsområden ligger i 157 av Sveriges 290 kommuner. Medlemmarna är organiserade i cirka 275 lokalföreningar över hela Sverige. Marken arrenderas av myndigheterna.

De flesta koloniträdgårdarna är koncentrerade till storstads- områdena. Stockholm är den kommun som har störst areal koloniträdgårdsmark, följt av Malmö och Göteborg. Malmö, Lund och Landskrona är de kommuner där det finns en lång tradition av koloniodling. Det äldsta koloniområdet Citadellet bildades redan 1895 i Landskrona.

Kommuner med störst koloniträdgårdsmark i areal i hektar räknat finns i Stockholm, Malmö, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Västerås, Linköping, Lund, Norrköping och Uppsala.

Fler koloniträdgårdar - bättre klimat.

Värmeeffekten är högre i städerna än i det omgivande landskapet. SMHI har klarlagt att i Stockholms innerstad är det cirka tre grader varmare än i t.ex. förorterna Tumba, Västerhaninge och Täby. Vegetation och vatten håller lufttemperaturen lägre. Det beror på att det finns mer vegetation och vatten på landsbygden. Större grönområden ökar således avkylningen på landsbygden.

Den biologiska mångfalden, klimatet, luften och vår hälsa gynnas av de offentliga gröna rummen i städerna. Men det krävs nya lösningar för att förbättra livskvalitén. Offentliga gröna parker, trädgårdar och inte minst koloniträdgårdar kan bidra till ett hälsosammare klimat. Klimatförändringar kan orsaka extrem värme och torka. Vi kan mildra klimatproblemen genom att plantera växter och träd i våra trädgårdar och ha en trädgård som inte är stensatt. Träd och växter ger en kylande effekt vid värmeböljor. Man har också konstaterat att människor mår bättre i gröna omgivningar vilket även bidrar till säkrare och tryggare städer.
Källa: ENA. I Sverige drivs projektet "Gröna städer för ett hållbart Europa" av LRF

De största koloniområdena finns i

1. Malmö

2. Landskrona

3. Stockholm

4. Malmö

5. Stockholm

6 Västerås

Mossängens/Elinelunds
sommarstad

Kopparstenarna

Skarpnäcks koloniområde

Ärtholmens sommar-stad

Listudden och Odlarens
koloniområde

Lycksta koloniområde