Sydamerika
- kontinenten med 14 miljoner stadsodlare
- kontinenten med 14 miljoner stadsodlare
Koloniträdgårdar i Sydamerika är inte lika vanliga eller organiserade som i Europa. Enligt en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) fanns det dock ca 14 miljoner stadsodlare i Latinamerika och Karibien år 2014. Det var fler än vad det fanns kolonister i hela Västeuropa som hade ca 2,3-2,6 miljoner kolonilotter. Koloniträdgårdarna i Sydamerika har olika syften och former. Gemensamt är att de bidrar till att förbättra livskvaliteten för människor som bor i de urbana städerna eller i fattiga områden på landsbygden. De ger också människorna möjlighet att odla sin egen mat och lära sig mer om naturen och kulturen.
Självhushåll
Koloniträdgårdarna i Sydamerika kan vara både individuella som koloniträdgårdar i Europa eller gemensamma som community gardens i USA. De har oftast ett mer självhushållande syfte än ett rekreativt. Man har starkt fokus på hållbarhet, biologisk mångfald och gemenskap. De bidrar till att förbättra livsmedelssäkerheten, miljön, hälsan och till att bevara det lokala kulturarvet.
Stads- och familjeodlingar
Koloniträdgårdarna kallas ofta för huertos urbanos eller huertas urbanas som är spanska för stadsodlingar eller huertos familiares som betyder familjeodlingar. Ett exempel är potatisparken Parque de la Papa i Peru som är ett samarbete mellan sex ursprungsbefolkningar i fem samhällen som odlar potatis i Anderna. Där har befolkningarna bevarat och utvecklat över 1400 sorter av potatis sedan förkolonial tid. Potatisen är anpassad till det hårda klimatet och den varierande höjden. I Parque de la Papa odlas också andra grödor som majs, quinoa och bönor. De delar sina kunskaper med forskare och besökare. Parque de la Papa har inte bara en park och en koloniträdgård utan är också ett centrum för bevarande av biologisk mångfald, kulturell identitet och traditionell kunskap. Länk: parquedelapapa.org.
Botanisk trädgård och kolonilotter
Ytterligare ett exempel är Jardín Botánico de Bogotá som är den största botaniska trädgården i Colombia. Där finns det över 19 000 växter från olika regioner och klimat. En del av trädgården är reserverad för kolonilotter med över 300 arter av ätbara växter där besökare kan lära sig olika sätt att odla och använda växterna i matlagning och mediciner. De kan också delta i utbildningsprogram om ekologisk odling. Länk: jbb.gov.co
Huertos urbanos finns i Montevideo, Uruguay och i Buenos Aires i Argentina finns ett nätverk av koloniträdgårdar som drivs av lokala organisationer och grupper. Där kan befolkningen odla grönsaker, frukt och örter på tomma eller övergivna platser i städerna. Målet är att främja social integration, hälsa och miljömedvetenhet. Det finns också huertos urbanos i Honduras i Centralamerika.
Självhushåll
Koloniträdgårdarna i Sydamerika kan vara både individuella som koloniträdgårdar i Europa eller gemensamma som community gardens i USA. De har oftast ett mer självhushållande syfte än ett rekreativt. Man har starkt fokus på hållbarhet, biologisk mångfald och gemenskap. De bidrar till att förbättra livsmedelssäkerheten, miljön, hälsan och till att bevara det lokala kulturarvet.
Stads- och familjeodlingar
Koloniträdgårdarna kallas ofta för huertos urbanos eller huertas urbanas som är spanska för stadsodlingar eller huertos familiares som betyder familjeodlingar. Ett exempel är potatisparken Parque de la Papa i Peru som är ett samarbete mellan sex ursprungsbefolkningar i fem samhällen som odlar potatis i Anderna. Där har befolkningarna bevarat och utvecklat över 1400 sorter av potatis sedan förkolonial tid. Potatisen är anpassad till det hårda klimatet och den varierande höjden. I Parque de la Papa odlas också andra grödor som majs, quinoa och bönor. De delar sina kunskaper med forskare och besökare. Parque de la Papa har inte bara en park och en koloniträdgård utan är också ett centrum för bevarande av biologisk mångfald, kulturell identitet och traditionell kunskap. Länk: parquedelapapa.org.
Botanisk trädgård och kolonilotter
Ytterligare ett exempel är Jardín Botánico de Bogotá som är den största botaniska trädgården i Colombia. Där finns det över 19 000 växter från olika regioner och klimat. En del av trädgården är reserverad för kolonilotter med över 300 arter av ätbara växter där besökare kan lära sig olika sätt att odla och använda växterna i matlagning och mediciner. De kan också delta i utbildningsprogram om ekologisk odling. Länk: jbb.gov.co
Huertos urbanos finns i Montevideo, Uruguay och i Buenos Aires i Argentina finns ett nätverk av koloniträdgårdar som drivs av lokala organisationer och grupper. Där kan befolkningen odla grönsaker, frukt och örter på tomma eller övergivna platser i städerna. Målet är att främja social integration, hälsa och miljömedvetenhet. Det finns också huertos urbanos i Honduras i Centralamerika.
Colombia - över 40 lotter
Stadsodling på universitetet Universidad EAFIT i Medellín.
Koloniträdgårdar i Colombia är inte lika vanliga som i andra delar av världen. Men det finns några undantag. Ett sådant exempel är koloniträdgården La Huerta de la Alegría i Bogotá, som startades av en grupp kvinnor som ville förbättra sin livskvalitet och bidra till den lokala matproduktionen. Koloniträdgården består av 40 lotter om 25 m2 vardera. Där odlar kvinnor frukt, grönsaker, örter och blommor. De har också byggt växthus, kompostanläggning och lekplats för barnen. Kvinnorna har också skapat ett nätverk med andra koloniträdgårdar i Colombia och utomlands för att utbyta erfarenheter och stödja varandra.
|
Ecuador
Koloniträdgårdar är relativt nytt i Ecuador. Det finns några exempel på koloniträdgårdar som har skapats av lokala organisationer, myndigheter eller privatpersoner. Ett av dem är Proyecto Huertos Urbanos som startade 2012 i huvudstaden Quito. Projektet syftar till att främja urban odling och ekologisk utbildning.
Ett annat är Asociación de Huertos Familiares de Cuenca som bildades 2015. Den stöder familjer som vill odla sina egna grönsaker och frukter.Flera initiativ visar att koloniträdgårdar kan förbättra livskvaliteten i Ecuador. |
|
Peru
Stadsodling i det välbärgade distriktet Miraflores i Lima.
I Peru är koloniträdgårdar heller inte så vanliga jämfört mot i t.ex. Europa. Det finns dock exempel på att man odlar grönsaker och frukt i små trädgårdar i städerna. En sådan är Huerto Hada Verde i Lima. Det är en ekologisk koloniträdgård som drivs av en grupp kvinnor som vill främja hållbar livsstil och gemenskap. Där kan man hyra en lott på 25 m2 för 100 soles i månaden, motsvarande 294 kr, och få tillgång till verktyg, vatten och kompost.
Chile
Koloniträdgårdar i Chile är ett relativt nytt fenomen som växte fram på 2000-talet. De är inspirerade av den europeiska koloniträdgårdsrörelsen från 1800-talet och början av 1900-talet när människor i städerna behövde en plats att odla grönsaker och frukt på samt umgås med andra odlare. Koloniträdgårdarna i Chile är anpassade till det lokala klimatet, kulturen och samhället.
En av de första koloniträdgårdarna i Chile var Parque de las Rosas som grundades 2009 i Santiago de Chile av en grupp kvinnor som ville skapa en grön oas i huvudstaden. Sedan dess har fler koloniträdgårdar etablerats runt om i landet både i städer och på landsbygden med stöd från olika organisationer, myndigheter och privatpersoner.
En av de första koloniträdgårdarna i Chile var Parque de las Rosas som grundades 2009 i Santiago de Chile av en grupp kvinnor som ville skapa en grön oas i huvudstaden. Sedan dess har fler koloniträdgårdar etablerats runt om i landet både i städer och på landsbygden med stöd från olika organisationer, myndigheter och privatpersoner.
Paraguay - minst 200 lotter
Asunción.
Koloniträdgårdar i Paraguay är inte så vanliga, men det finns några undantag. Ett område är La Colmena som ligger i centrala Paraguay nära huvudstaden Asunción. Där har ca 200 familjer tillgång till varsin kolonilott på 100 m2. Där kan de kan odla sina egna livsmedel och sälja överskottet på marknaden. Projektet startade år 2000 med stöd från den tyska organisationen Welthungerhilfe som ville främja hållbar utveckling och bekämpa fattigdom i landet.
Koloniträdgårdar i landet är ett exempel på hur småskalig odling kan vara ett sätt att främja social och miljömässig rättvisa i ett land som präglas av stora ojämlikheter och utmaningar. Genom att ge människor tillgång till mark, frön och vatten kan de bli mer självständiga och motståndskraftiga mot kriser och konflikter.
Uruguay
Artigas Bridge.
Stadsodling
Koloniträdgårdar i Uruguay är heller inte så vanliga, men de har några exempel på stadsodling. En av dem är La Huerta Orgánica de Ciudad Vieja som ligger i huvudstaden Montevideos historiska centrum. Där odlar ett kollektiv av frivilliga ekologiska grönsaker och frukter på en yta av cirka 300 m2. De säljer sina produkter till grannar och besökare och använder intäkterna till att finansiera verksamheten och sociala projekt. Ett annat exempel är huertas urbanas som är ett nätverk av stadsodlare som startade 2012 i Montevideo. De har flera kolonilotter runt om i staden. De odlar både för eget bruk och för att dela med andra. Man samarbetar också med kommunen för att skapa fler odlingsmöjligheter i offentliga parker och på tomma ytor.
Fördelar och utmaningar
Stadsodling i Uruguay har flera fördelar som att bidra till livsmedelssäkerhet, miljömedvetenhet, social sammanhållning och kulturell mångfald. Det finns dock stora utmaningar som brist på mark, vatten och resurser, samt lagar och regler som inte är anpassade till stadsodlingens behov. Därför behövs mer stöd och erkännande från myndigheter och samhälle för att koloniträdgårdarna ska kunna växa och utvecklas.
Brasilien - över 20 000 lotter
Stadsodling nordöst om São Paulo.
I det portugisisktalande Brasilien heter koloniträdgårdarna och motsvarande för horta urbana (stadsodling), jardim urbano (urban odling) och parque hortícola (trädgårdspark/ trädgårdsodlingspark). Community garden heter horta comunitária. Även horta urbana och jardim urbano används ofta för att benämna en community garden i Brasilien.
Historia
De moderna koloniträdgårdarnas föregångare har sitt ursprung i den portugisiska koloniseringen av Brasilien på 1500-talet. Då började man odla sockerrör, kaffe och andra grödor på stora plantager med hjälp av afrikanska slavar. Efter att slaveriet avskaffades i Brasilien 1888 flyttade många frigivna slavar till städerna där de skapade små odlingar på lediga ytor för att försörja sig. Dessa odlingar utvecklades senare till koloniträdgårdar som blev ett sätt att bevara den afrobrasilianska kulturen och traditionen.
Dagens moderna brasilianska koloniträdgårdar har sitt ursprung i ett socialt projekt som startades av den katolska kyrkan på 1970-talet. Syftet var att hjälpa människor som flyttat från landsbygden till städerna att anpassa sig till det nya livet och att bekämpa hunger och undernäring. Projektet blev snart populärt och spred sig till andra organisationer och områden.
Historia
De moderna koloniträdgårdarnas föregångare har sitt ursprung i den portugisiska koloniseringen av Brasilien på 1500-talet. Då började man odla sockerrör, kaffe och andra grödor på stora plantager med hjälp av afrikanska slavar. Efter att slaveriet avskaffades i Brasilien 1888 flyttade många frigivna slavar till städerna där de skapade små odlingar på lediga ytor för att försörja sig. Dessa odlingar utvecklades senare till koloniträdgårdar som blev ett sätt att bevara den afrobrasilianska kulturen och traditionen.
Dagens moderna brasilianska koloniträdgårdar har sitt ursprung i ett socialt projekt som startades av den katolska kyrkan på 1970-talet. Syftet var att hjälpa människor som flyttat från landsbygden till städerna att anpassa sig till det nya livet och att bekämpa hunger och undernäring. Projektet blev snart populärt och spred sig till andra organisationer och områden.
|
|
Nutid
Idag finns det officiellt över 20 000 koloniträdgårdar i Brasilien som täcker en yta av cirka 40 000 hektar. Eventuellt är delen med den 40 000 hektar stora ytan felaktig eftersom det betyder att varje koloniträdgård är 20 000 m2 stor. Dock kan det ligga flera lotter i varje koloniträdgård. En 20 000 m2 stor koloniträdgård kan inrymma nästan 100 lotter som var och en är 200 m2 stor. De flesta av Brasiliens koloniträdgårdar ligger i utkanterna av de stora städerna som Rio de Janeiro, São Paulo och Belo Horizonte. I Rio de Janeiro finns koloniträdgårdar i olika stadsdelar som i Barra da Tijuca, Botafogo och Flamengo. De är ofta organiserade av föreningar eller kooperativ som ansvarar för att sköta marken, vattnet och säkerheten.
Koloniträdgårdar i Brasilien har en särskild betydelse. De är inte bara en hobby utan också ett sätt att förbättra livskvaliteten för människor som lever i fattigdom och utsatthet. Genom att odla sin egen mat kan man spara pengar, tillgång bättre näring och skapa en känsla av gemenskap och tillhörighet. Många kolonister säljer en del av sin skörd på lokala marknader eller till restauranger och skolor. Koloniträdgårdarna är ett exempel på hur små handlingar kan göra stor skillnad för människor i utsatta områden.
Idag finns det officiellt över 20 000 koloniträdgårdar i Brasilien som täcker en yta av cirka 40 000 hektar. Eventuellt är delen med den 40 000 hektar stora ytan felaktig eftersom det betyder att varje koloniträdgård är 20 000 m2 stor. Dock kan det ligga flera lotter i varje koloniträdgård. En 20 000 m2 stor koloniträdgård kan inrymma nästan 100 lotter som var och en är 200 m2 stor. De flesta av Brasiliens koloniträdgårdar ligger i utkanterna av de stora städerna som Rio de Janeiro, São Paulo och Belo Horizonte. I Rio de Janeiro finns koloniträdgårdar i olika stadsdelar som i Barra da Tijuca, Botafogo och Flamengo. De är ofta organiserade av föreningar eller kooperativ som ansvarar för att sköta marken, vattnet och säkerheten.
Koloniträdgårdar i Brasilien har en särskild betydelse. De är inte bara en hobby utan också ett sätt att förbättra livskvaliteten för människor som lever i fattigdom och utsatthet. Genom att odla sin egen mat kan man spara pengar, tillgång bättre näring och skapa en känsla av gemenskap och tillhörighet. Många kolonister säljer en del av sin skörd på lokala marknader eller till restauranger och skolor. Koloniträdgårdarna är ett exempel på hur små handlingar kan göra stor skillnad för människor i utsatta områden.
Argentina - minst 300 lotter
Berömda Iguazúfallen.
Koloniträdgårdar i Argentina är inte särskilt vanliga, men det finns några exempel på sådana grönområden i storstäder som Buenos Aires och Rosario.
Historia
Koloniträdgårdarnas historia i Argentina går tillbaka till början av 1900-talet när invandrare från Europa tog med sig sina odlingstraditioner till det nya landet. De första koloniområdena anlades i utkanten av städerna där det fanns ledig mark att arrendera. Under 1930-talet blev koloniträdgårdarna mer populära bland den argentinska arbetarklassen som såg dem som ett sätt att komplettera sin kost med färska och billiga grönsaker. I mitten på 1900-talet sjönk intresset kraftigt för koloniträdgårdar.
Nutid
Sedan början av 2000-talet har koloniträdgårdar fått ett uppsving igen tack vare olika initiativ från det argentinska civilsamhället, universitet och kommuner som vill främja urban odling och hållbar utveckling.
Buenos Aires
Idag finns det cirka 30 koloniträdgårdsområden enbart i Buenos Aires med olika storlekar och karaktärer. Vissa är mer organiserade och reglerade medan andra är mer spontana och kreativa. En av de mest kända koloniträdgårdarna i Buenos Aires är La Huerta Orgánica de Saavedra som ligger i stadsdelen Saavedra i norra delen av staden. Den grundades 1999 av en grupp grannar som ville skapa en gemensam trädgård på en övergiven tomt. Här odlar man ekologiska grönsaker, frukter, örter och blommor. De har också byggt växthus, bikupor, kompostanläggning och lekplatser för barnen.
En annan koloniträdgård är El Jardín de las Delicias som ligger i stadsdelen Villa Crespo i centrala Buenos Aires. Den startades 2004 av en grupp konstnärer som ville skapa ett alternativt kulturellt utrymme i staden. De förvandlade en gammal fabriksbyggnad till en färgglad och fantasifull trädgård där de odlar både ätbara och dekorativa växter. För intresserade turister kan koloniträdgårdarna i Buenos Aires vara ett sätt att upptäcka en annan sida av staden bortom de vanliga turistattraktionerna.
_____________________________________________
© Copyrights, bilder:
CC BY 2.0
Arcadiuš, Paraguay.
Diego Torres Silvestre, Iguazúfallen, Argentina.
Municipalidad de Miraflores, Peru.
CC BY-SA 2.0
EU Civil Protection and Humanitarian Aid, mannen överst, Colombia.
Marcelo Campi, Uruguay.
Universidad EAFIT, studenter på ett universitet, Colombia.
Virada Sustentável, skylt, horta urbana, Brasilien.
CC BY-SA 3.0
AlmostBrazilian, community garden, långa rader, Brasilien.
Ncontreu, Chile.
Historia
Koloniträdgårdarnas historia i Argentina går tillbaka till början av 1900-talet när invandrare från Europa tog med sig sina odlingstraditioner till det nya landet. De första koloniområdena anlades i utkanten av städerna där det fanns ledig mark att arrendera. Under 1930-talet blev koloniträdgårdarna mer populära bland den argentinska arbetarklassen som såg dem som ett sätt att komplettera sin kost med färska och billiga grönsaker. I mitten på 1900-talet sjönk intresset kraftigt för koloniträdgårdar.
Nutid
Sedan början av 2000-talet har koloniträdgårdar fått ett uppsving igen tack vare olika initiativ från det argentinska civilsamhället, universitet och kommuner som vill främja urban odling och hållbar utveckling.
Buenos Aires
Idag finns det cirka 30 koloniträdgårdsområden enbart i Buenos Aires med olika storlekar och karaktärer. Vissa är mer organiserade och reglerade medan andra är mer spontana och kreativa. En av de mest kända koloniträdgårdarna i Buenos Aires är La Huerta Orgánica de Saavedra som ligger i stadsdelen Saavedra i norra delen av staden. Den grundades 1999 av en grupp grannar som ville skapa en gemensam trädgård på en övergiven tomt. Här odlar man ekologiska grönsaker, frukter, örter och blommor. De har också byggt växthus, bikupor, kompostanläggning och lekplatser för barnen.
En annan koloniträdgård är El Jardín de las Delicias som ligger i stadsdelen Villa Crespo i centrala Buenos Aires. Den startades 2004 av en grupp konstnärer som ville skapa ett alternativt kulturellt utrymme i staden. De förvandlade en gammal fabriksbyggnad till en färgglad och fantasifull trädgård där de odlar både ätbara och dekorativa växter. För intresserade turister kan koloniträdgårdarna i Buenos Aires vara ett sätt att upptäcka en annan sida av staden bortom de vanliga turistattraktionerna.
_____________________________________________
© Copyrights, bilder:
CC BY 2.0
Arcadiuš, Paraguay.
Diego Torres Silvestre, Iguazúfallen, Argentina.
Municipalidad de Miraflores, Peru.
CC BY-SA 2.0
EU Civil Protection and Humanitarian Aid, mannen överst, Colombia.
Marcelo Campi, Uruguay.
Universidad EAFIT, studenter på ett universitet, Colombia.
Virada Sustentável, skylt, horta urbana, Brasilien.
CC BY-SA 3.0
AlmostBrazilian, community garden, långa rader, Brasilien.
Ncontreu, Chile.
|
© Copyrights: Allotmentphotogallery.com - Swedish garden cottages 2012-2025. Email: [email protected] |